Tiden mellan den vackra färgsprakande hösten och vintern med det stabila snötäcket skulle kunna vara en näst intill outhärdlig period för friluftsintresserade, om det inte var för att vi kunde njuta av nylagda skridskoisar. Jag har varit bortrest ett par veckor och därmed missat de första småtjärnarnas isläggning. Morsan mmsade redan den 16 oktober bilder på syrran och min systerson stående på isen på en liten skogstjärn i närheten av Singsjön och lusten att själv få ge sig ut på en knakande och sjungande premiärtur gjorde att jag faktiskt längtade hem en smula. Som tur var, för mig, kom sedan både värme och kraftig blåst som förstörde isarna så jag behövde inte missa så mycket.

Nu sitter jag hemma och granskar alla vädersajter noggrant för att se om jag även i år ska lyckas åka långfärdsskridskor innan den första november. Jag brukar hävda att premiärturen alltid kan ske i oktober om man bara är lite aktiv, så vi får väl se om jag är aktiv nog. Just den första turen för säsongen brukar vara riktigt speciell, dels för att det är en så tydlig start på vintern och dels för spänningen det innebär att försiktigt försiktigt belasta den enbart centimetrar tjocka kärnisen med hela sin kroppstyngd och sedan ta de första skären. Ljudet av en skridskoåkare på 4-5 centimeters is är något som måste upplevas, det är minst sagt en skräckblandad förtjusning när du själv står på isen och hör någon komma skrinnande mot dig. Den karaktäristiska melodin står närmast att beskriva som ett slags hittepå rymdljud vars like jag kan ha hört i en science fiction-film någon gång.

Av alla de tjärnar och sjöar som finns runt om i länet kan jag väl nämna några som det kan vara idé att hålla koll på den närmaste tiden. I de centrala delarna av länet brukar det vara populärt att åka på Mosjön och Svartsjöarna som båda ligger inom ett par mils avstånd från Östersund, en bit norrut finns Hammerdalssjön och sedan måste jag också nämna två fantastiska fjällnära skridskodrömmar; Ånnsjön i väster och småtjärnarna vid Rogen i Härjedalen.

Håller koll gör du främst på www.skridskoklubben.se som skriver om långfärdsskridskoåkning i Jämtland eller på www.isplanket.com som enligt sig själva är Nordens största israpportforum.

Sällskap, viss erfarenhet och rätt utrustning är ett måste för att inte riskera livhanken på skridskoturen. Om något saknas kan ett besök på www.skridskoklubben.se ta dig ett steg närmare rymdljuden och den skräckblandade förtjusningen!